... är jag arg/ledsen/förbannad/trasig/skitsur och helt knäckt...

Vad är det med människor.. Vet dom inte när det är nog??  Ser dom inte när det räcker?? Nej när det gäller mig så gör man inte det.. Det är som att vissa tror att man kan bara fortsätta och fortsätta åh jag står totalt pall för allt..

News Flash för er DET GÖR JAG INTE!!!! Men jag säger inget.. Istället så drar jag mig undan.. Gråter ut i ensamhet och är lite små grinig.. Men jag får inte totala härdsmältor i hjärnan och går bananas.. Kanske borde jag det.. Men vet ni det orkar jag inte heller..

Så nu tänker jag helt jävla sonika bestämma så här.. Har ni inget positivt att komma med håll er borta.. Kan ni inte stötta mig istället för att stjälpa mig bye bye.. Kan ni inte förmå er att ens höra av er förutom när ni behöver ngt.. Ja då förstår ni vad jag vill komma va???

Jag behöver mina vänner och min FAMILJ, jag behöver stöd.. Jag inser att jag är sjuk och troligen alltid kommer ha ont och jag MÅSTE lära mig leva med det.. Men jag behöver fortfarande mina vänner och familjen...

Jag finns alltid för mina vänner dag som natt.. Jag skulle kunna lämna det mesta för deras skull.. Jag finns alltid där för min familj.. Ja va fan grannen skulle kunna ringa på och be om hjälp och jag skulle ställa upp det vet alla..

Varför är det då så jävla svårt att finnas där för mig????

Åh förutom den här jäkla ledvärken som tar livet av mig har jag dessutom en pollenallergi som satt sig halsen... Grrrr vilken jävla skit dag..