.. rätt så trött när folk inte förstår..

Igår var jag helt väck när jag väl kom hem, helt slut i kroppen av att jobba hela dagen med smärta och i huvudet eftersom jag känner mig halvdöd själsligen..

Jag hade vare sig lust att gå någonstans, eller direkt umgås.. Jag blev självklart överbjuden till min Granne tillsammans med Lina.. Men jag orkade inte och jag trodde man förstod det.. Sen så har ju min underbara granne en pojke på snart 2 år som är helt sjukt underbar men han är oxå högt och lågt, åh när man har sjukt ont orkar man inte riktigt med det..

Så jag stannade hemma och tog en smärttablett och parkerade min lilla (I wish) rumpa i soffan..  Hade facebook trams på riktigt, men jag skrattade lite iaf =)

Sen så hörde Andreas en gammal killkompis av sig och erbjöd sig att komma över och ta hand om mig, och man kan säga att efter lite tjat kände jag att det kunde vara trevligt med lite sällskap av ngn..

Så han kom över.. Pratade och skrattade..

Åh självklart får man då frågan dög inte vi.. Grr spelar ingen roll varför man lägger frågan.. tycker att det är så självklart varför jag inte gick dit.. Kan knappt stå, får migrän på en gång, halvdrogad på smärtis och väldigt trött..

Åh så kommer det nog vara ett tag nu framöver att jag hoppar att gå hem till folk och umgås.. Vill folk träffa mig kan dom komma till mig helt enkelt.. För då kan kan jag vara bekväm med att ha ont och vara trött när jag är i mitt eget hem..

Så nu ska jag fortsätta jobba..